ARVIKA JÖSSE ROTARY KLUBB

Under veckan fick jag ett mail från Acke med ett referat från måndagsmötet på Arvika Jösse Rk.


Dagens program

Emma Eriksson Carlström gav med bilder och berättelse en levande redogörelse för sin bok
Genom ett ungt kameraöga – och berättade om innehållet i denna samt om dess tillkomst.
Boken var ett slutresultat av ett arbete som började som ett rent gymnasieprojekt
– och slutade som utgiven fotobok. Boken och föredraget behandlar Arvika och dess
arkitektur ur ett historiserande 
Emmas främsta källa för information var Jan Sandströms uppsatser om staden (finns på Arvikas Bibliotek) 
– och inspirationen kom i mycket från hans bekanta stadsvandringar. Emma konstaterade att man ofta inte 
”ser det som är nära” och påpekade att man inte alltid behöver resa utomlands för att uppleva arkitektur av värde – ibland räcker det ”att lyfta blicken”.

Emma tecknade en historisk bakgrund: stadsplanen, utvecklad på fastigheten Solbergs mark, som inköpts för stadsbildningen Oscarstad 1811; 1819 ändrades premisserna från Stad till Köping och namnet från Oscarstad till Arvika, som betyder ”viken mellan åarna”, berättade Emma.

1835 hade Arvika 517 invånare och först 1864 var alla tomterna i den rätvinkliga ”stadsbilden” bebodda.
Arvikas hus fick putsade fasader först vid sekelskiftet 18-1900. På 1800-talshusen byggdes ofta burspråk
och på toppen torn. Fönster: det finns vackra exempel på bågfönster och ”raka” fönster t e x på Svensson-huset. Typiska arkitektoniska utsmyckningar på 1880-talshusen var ”frontoner” ovan just fönstren.
(Fronton i klassicerande arkitektur är en låg triangulär gavel över en portik, en dörr eller ett fönster.)
Många talande bilder visades – bl a på Arvikas minsta gränd mellan konsthallen och gamla biblioteket
– där också den mest förblindade utsikten har sitt eget förvånande fönster.

Av brandtekniska skäl byggdes trähusen inte högre än gatorna var breda – senare stenhus (som var säkrare) expanderade gärna uppåt – med ”högheten” (som så ofta) relaterad till inkomsten.

Med Rotaryhälsning

S.M

 

Ps En Limerick
…apropå historiska ögonblick

E flecke, Emma, frå’ Arvika
med kam’ran sig satt för att småfika
då hon på en bänk
såg historiens blänk
porträttera hon Sandström, som småkika!
Ds



Kommentera här: